Teoretiska utgångspunkter

Varje människa är unik och komplex. Unga Kvinnors Värn har med sin långa historia varit med om och utvecklats i det sociala arbetets etablering som ett professionellt och akademiskt förankrat arbetsfält. Olika teoretiska inriktningar har varit gällande under olika perioder. Fokus för UKV:s arbete har hela tiden varit den enskilda individens situation och behov. Arbetets teoretiska utgångspunkt idag är en mångfald av kompletterande teorier och metoder som kan behövas för att möta olika individers behov, förutsättningar och mål. Nedan följer några.

Feminism och jämställdhet

Män och kvinnor tilldelas olika roller och status i samhället och generellt sett värderas män och egenskaper som betraktas som manliga högre. Att män tillskrivs högre status och därmed besitter mer makt skapar olika förutsättningar för kvinnor och män att forma sina liv; inom ekonomin och politiken, i familjen, i olika relationer, i det betalda och obetalda arbetslivet samt i det offentliga rummet. I det patriarkala samhälle som vi lever i blir mäns (dödliga) våld det yttersta uttrycket för makt över både kvinnor och andra män.Självfallet varierar mäns och kvinnors individuella upplevelse av makt inom den egna gruppen då andra maktordningar påverkar detta, så som sexualitet, klass, etnicitet, funktionalitet etc. UKV står bakom en feministisk analys av samhället och vill aktivt arbeta för att förändra rådande ordning.

Intersektionalitet

Begreppet intersektionalitet verkar för att synliggöra hur olika maktordningar, som kön, etnicitet, klass, sexualitet och funktionalitet samspelar och är mer eller mindre närvarande i olika situationer. Att ha en medvetenhet utifrån ett intersektionellt perspektiv i bemötande av kvinnorna är en målsättning i UKV:s verksamhet.

Definitioner av våld

UKV betraktar våldet mot kvinnor som en del av ojämställdheten i samhället. Våldet har olika uttryck och nedan följer olika definitioner av våld.

Psykiskt våld, definition:

Psykiskt våld kan bland annat innebära olika former kontroll av kvinnan genom att exempelvis kontrollera när/hur hon går ut, kontroll av vilka personer (vänner, partner, familj, kollegor etc.) hon träffar, samt svartsjuka. Psykiskt våld kan äveninnebära kontroll över vilka kläder hon har, hur hon använder Internet/telefon/sms, hur hon använder sin tid och sina pengar. Psykiskt våld inkluderar även hot om: våld, om att döda kvinnan, om att ta sitt eget liv, om bestraffning, om ryktesspridning, om tvångsgifte, om att skada människor eller saker kvinnan tycker om. Kränkningar och uppmaningar till kvinnan om att hon ska ta sitt eget liv inkluderas också i definitionen av psykiskt våld. (Källa: Eldén, Åsa (2009), Våld och kontroll i hederns namn – en manual)

Fysiskt våld, definition:

Fysiskt våld innebär olika former av misshandel: exempelvis att få något kastat på sig, att bli knuffad, att bli fasthållen, att bli släpad, att bli instängd och isolerad, att bli örfilad, att bli slagen med ett föremål, att bli sparkad, att någon tar stryptag eller försöker kväva kvinnan, att få huvudet bankat mot något eller att någon har använt någon form av vapen mot kvinnan. (Källa: Eldén, Åsa (2009), Våld och kontroll i hederns namn – en manual)

Sexuellt våld, definition:

Sexuellt våld innebär exempelvis sexuella verbala kränkningar och sexuellt ofredande, att någon tagit i kvinnan på ett sexuellt sätt (ta tag, hålla fast, kyssa eller krama), att kvinnan blivit tvingad till en gynekologisk undersökning; att kvinnan blivit tvingad till sexuell aktivitet genom hot, fasthållande eller annat fysiskt våld, att någon tvingat eller försökt tvinga kvinnan till någon form utav sexuell aktivitet när hon inte har kunnat försvara sig (pga. att kvinnan varit sovande eller drogad på något sätt) eller att kvinnan har blivit könsstympad. (Källa: Eldén, Åsa (2009), Våld och kontroll i hederns namn – en manual)

Ekonomiskt/materiellt våld, definition:

Ekonomiskt våld innebär exempelvis att kvinnan hindrats från att skaffa eller behålla ett jobb, att hon blivit tvingad att be om pengar, att kvinnans pengar har tagits ifrån henne, eller att kvinnan hållits omedveten och utan tillgång till familjens inkomst. (Källa: Pence, E., Makt och kontrollhjulet) Ekonomiskt våld kan även innebära att kvinnan har blivit skuldsatt genom tvång eller att hon har skulder/lån som tagits av en annan person utan kvinnans tillåtelse. Materiellt våld innebär att förstöra kvinnans privataägodelar eller hota att slå söndermöbler och inredning. Att bli fråntagen, eller att kvinnan undanhålls från, sina ägodelar (så som pass och andra värdehandlingar) räknas också som materiellt våld.

Människohandel/prostitution, definitioner:

Att kvinnan utsatts för prostitution/sexköp, koppleri och/eller människohandel. Sexköp: den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning. (Källa: Brottsbalk, 1962:700, 6 kap § 11)

Koppleri: den som främjar eller på ett otillbörligt sätt ekonomiskt utnyttjar att en person har tillfälliga sexuella förbindelser mot ersättning. (Källa: Brottsbalk, 1962:700, 6 kap § 12)

Människohandel: den som med användande av olaga tvång eller vilseledande, med utnyttjande av någons utsatta belägenhet eller med något annat sådant otillbörligt medel rekryterar, transporterar, inhyser, tar emot eller vidtar någon annan sådan åtgärd med en person, och därigenom tar kontroll över personen i syfte att personen ska utnyttjas för tillfälliga sexuella förbindelser eller på annat sätt utnyttjas för sexuella ändamål. (Källa: Brottsbalk, 1962:700, 4 kap § 1a)

Rasistiskt våld och hatbrott, definition

Brottsförebyggande rådet definierar ”främlingsfientliga/rasistiska hatbrott som brott som begås på grund av rädsla för, fientlighet eller hat mot en person, grupp, dess egendom eller institution på grund av hudfärg, nationalitet eller etnisk bakgrund och som aktiverar en reaktion mot den eller dem som är, eller uppfattas vara, av utländsk eller svensk härkomst eller representanter för personer av utländsk eller svensk härkomst.” (Källa: Brottsförebyggande rådet (2013), Hatbrott 2012 – Statistik över självrapporterad utsatthet för hatbrott)

Latent våld, definition

Latent våld kan innebära aggressivitet och ilska som inte är uttalad. Det latenta våldet kan visa sig genom kroppsspråk och syftar till att skapa rädsla och otrygghet hos den andre. (Källa: Alternativ till våld, Kalmar (2015))

Våldets uppbrottsprocess

Att bryta upp från en våldsam relation är oftast en process och vägen till att göra sig fri från våldet kan vara olika lång. Uppbrottsprocessen kan beskrivas utifrån tre delar: det fysiska uppbrottet kan ske när kvinnan upplever att våldet blir allt för outhärdligt. Det känslomässiga uppbrottet handlar om att känslomässigt kunna bryta med den/de som har utövat våld mot henne. Den sista delen i uppbrottsprocessen handlar om att kvinnan får möjlighet att kunna se och definiera våldet och utsattheten i den tidigare relationen vilket innebär att kunna lägga skulden och ansvaren på förövaren istället för att hon lägger den på sig själv(Källa: Heimer, Gun (2008). Våldsutsatta kvinnor – samhällets ansvar). Stödarbetet på UKV innehåller alla dessa tre delar där kvinnan flyttar sig mellan de olika faserna i uppbrottsprocessen. Ibland behöver kvinnorna gå igenom dessa tre faser i flera omgångar för att kunna leva ett liv fritt från våld.

Våldets normaliseringsprocess

Våld mot kvinnor i nära relationer innebär ofta en process av att våldet görs till ett normalt inslag i vardagen, både för den misshandlade kvinnan och för förövaren. Förövaren tar gradvis kontroll över olika delar av kvinnans liv och därmed krymper kvinnans handlingsutrymme bit för bit (Källa: Lundgren, Eva (1984), Våldets normaliseringsprocess och andra våldsförståelser).

Psykodynamiska teorier

De grundar sig på att allt människan varit med om i livet påverkar livsprocessen på ett mer eller mindre medvetet plan. De mönster som etableras i barndomens anknytning till de närmaste finns kvar oavsett om de är konstruktiva eller inte. Ett psykodynamiskt förhållningssätt innebär en övertygelse om att det finns möjlighet att medvetandegöra mönstren och ger därmed utrymme för en strävan mot förändring.

Systemteori

Ett synsätt som menar att människans relationer till andra har betydelse för hennes liv och hälsa. Problem kan inte separeras från hennes samspel och kommunikation med andra. Hennes identitet utvecklas ständigt i interaktion med andra. Därförbetraktas hennes nätverk som ett överordnat socialt system där olika relationella sammanhang bildar en helhet.

Kognitiva teorier

Det kognitiva har att göra med hur våra tankar, känslor och handlingar ömsesidigt påverkar varandra då vi fattar beslut, och om vår förståelse och hur vi påverkar och påverkas av omgivningen. Genom att medvetandegöra tankemönster och känslor kan vi också påverka vårt mående.

Existentiellt perspektiv

Alla människor har existentiella, andliga och religiösa erfarenheter och/eller behov. Att bli speglad och bekräftad i sina existentiella funderingar och uttryck kan ge livskraft och mening i livets olika faser.

Traumateorier

Människans liv kantas av psykiska kriser. En del utlöses av plötsliga och oväntade svåra händelser, andra är normala och hör livet till. En kris kan leda till utveckling och mognad, men kan också leda till psykisk ohälsa för resten av livet om man inte får hjälp och stöd. På 1970-talet beskrevs krisens faser som chock-, reaktion-, bearbetnings- och nyorienteringsfasen. Med tiden har forskning visat att alla dessa faser inte nödvändigt kommer i kronologisk ordning. Alla tankar och känslor som uppkommer i de olika faserna måste mötas med respekt och förståelse för att kunna bearbetas och leda till konstruktiv utveckling.

Känsla av sammanhang – KASAM

KASAM är en nätverksrelaterad teori som visar människans behov av sammanhang för att kunna bevara god hälsa även i stora personliga svårigheter eller situationer. Sammanhanget har särskilt tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Motiverande samtal (MI)

Synen på människan som kapabel att förändra sitt eget liv utgör grunden i motiverande samtal. Varje människa har en potentiell förmåga att fatta sina egna beslut. Hennes egen vilja och motivation till förändring är ofta avgörande för att det ska kunna ske. Samtalsformens syfte är att synliggöra detta och hitta möjliga lösningar individen kan reflektera över och därefter fatta egna beslut.

Miljöterapi

I vårt arbete lägger vi stor vikt vid det miljöterapeutiska för att återskapa en vardag med struktur, sysselsättning, utbildning och andra aktiviteter som gynnar kvinnans möjlighet till självständighet (genom exempelvis skapande pedagogik, kökspedagogik, motion).

Lästips

Litteraturlista (Länk till pdf)